Frågor & svar: Funca-verktyget

Funca-verktyget

Vilka delar består verktyget av?

Grunden i Funca är att man arbetar tillsammans i team med olika professioner, anhöriga och brukare. Genom att arbeta multiprofessionellt får man in flera olika perspektiv, vilket ger en bättre helhetssyn. Att arbeta med Funca gör att hela teamet tillsammans arbetar mot samma mål.

Arbetsverktyget Funca består av en bedömningsdel, ett antal analysdelar, en planeringsdel, en genomförandedel och en utvärderingsdel.

Bedömning

Bedömningsinstrumentet som används i Funca heter NPI-ID. NPI-skalan finns i flera varianter och används i stora delar av världen. Den är en så kallad Golden Standard. Den är validerad på ett stort antal tillstånd, exempelvis förvärvade hjärnskador. Den varianten som Funca använder heter NPI-ID och är validerad och reliabilitetstestad på personer med autism, utvecklingsstörning samt på personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Det är det första validerade instrumentet i Sverige för målgruppen.

Med hjälp av NPI-ID tittar man tillsammans på vilka utmanande beteenden brukaren ger uttryck för, genom att bedöma vilka uttryck för att personen inte mår bra som föreligger. Sömnproblematik, motorisk rastlöshet, apati och självskadebeteende är exempel på uttryck man bedömer. Man tittar då både på förekomst och allvarlighetsgrad hos beteendet. Är det ett beteende som förekommer ofta och som innebär ett starkt påfrestande för personen får man höga poäng på NPI-ID. Är det ett beteende som inte verkar påverka personen negativt, får man låga poäng på NPI-ID. NPI-ID är alltså ett sätt att bedöma hur personen mår, och ett instrument för att senare kunna utvärdera sitt arbete.

Analys

Analysen består av fyra delar. Först tittar man tillsammans på huruvida de basala behoven är tillgodosedda. Här tittar man exempelvis på kost, mag- och tarmfunktion, kommunikation, trygghet, mm.

Den andra analysdelen består av tänkbara orsaker till det utmanande beteendet. Till exempel analyserar man här om vardagen är tydlig, om aktiviteterna är individanpassade, om kravnivån är individanpassad, om det förekommer smärta, hur munhälsan ser ut, om läkemedelsöversyn är gjord, mm.

Den tredje analysen görs av skydds- och begränsningsåtgärder (SBÅ). Förutom att titta på huruvida olika SBÅ används, tittar man även på vilken form av samtycke som finns till dessa. Ett av Funcas mål är att minska behovet av tvingande åtgärder.

Den sista delen i analysen består av en läkemedelsanalys där man för in vilka läkemedel personen har. Detta för att få överblick på personens medicinering och för att få upp ögonen för eventuella biverkningar, och varför personen står på de mediciner som är inlagda. Vår ambition är att personen endast ska stå på mediciner där målet med medicinen är klarlagt och där det görs noggranna utvärderingar, samt att personalen har kunskap om vilka biverkningar just den medicinen kan ge, så att de kan rapporteras till behandlande läkare. Läkemedelsanalysen är inte en läkemedelslista som man delar mediciner utifrån.

Planering

Efter att ha gått igenom analysen kommer man till en planeringsdel. Här skriver man en bemötandeplan där man bl.a. tittar på behov av AKK, tydliggörande pedagogik, mm. Här tydliggör man hur mötet mellan personal och brukare ska bli så bra som möjligt. Bemötandeplanen bygger brukarens individuella och specifika behov och blir ett redskap som kan underlätta den vardagliga kontakten. Efter att bemötandeplan skrivits sätts även stödinsatser riktade mot det utmanande beteende man fångat upp vid bedömningen enligt NPI-ID.

Genomförande

Efter att allt är ifyllt i verktyget sker genomförandet, då man implementerar de stödinsatser man satt in, använder sin bemötandeplan och jobbar med de basala behov som inte är tillgodosedda eller de tänkbara orsaker man identifierat som en möjlig orsak till det utmanande beteendet.

Utvärdering

Efter en bestämd period görs en utvärdering. Då går man igenom verktyget på nytt. Teamet gör alltså en ny bedömning av hur personen mår, hur det ser ut med de basala behoven och de tänkbara orsakerna, SBÅ och läkemedel. I god tid innan uppföljningen har man i teamet extra uppmärksamhet riktad mot personen som utvärderingen gäller. Man funderar kring hur stödinsatserna fungerar, mm. Vid uppföljningen kan man revidera sina stödinsatser. Man plockar bort eventuella insatser som inte fungerar, ändrar stödinsatser så att de passar personen bättre, eller lägger till en ny stödinsats. Likaså reviderar man sin bemötandeplan om det är något som inte fungerar, eller om man ytterligare behöver tydliggöra något, eller anpassa utifrån brukaren.

Genom att genomgå den här processen kontinuerligt sker hela tiden en utvärdering av det arbete man gör. Allt kan följas via statistik i datorstödet och enheten kan jämföra sig mot aggregerad data (om det är fler än 10 personer inlagda i verktyget) från kommunen, länet och riket.

Efter varje kartläggning får man ut en sammanställning där enkelt ser all information man skrivit in. När man har gjort flera utvärderingar kan man även i sammanställningen följa trendkurvan på NPI-ID, man ser alltså väldigt lätt om det går på rätt håll.

Vad är NPI-ID?

NPI-ID är ett bedömningsinstrument utgår från NPI-NH, som innehåller 12 bedömningsvariabler. Denna är validerad på flera olika tillstånd, bl.a. demenssjukdomar och förvärvad hjärnskada. Därefter har Funca lagt till två items som är helt anpassade efter målgruppen (LSS, personkrets 1 och 2): självskadebeteende och impulsivt riskbeteende. Den anpassade skalan heter NPI-ID och är nu validerad för personer med autism, utvecklingsstörning, mm. Det är det första validerade bedömningsinstrumentet för att bedöma utmanande beteende i målgruppen. Eftersom NPI-ID både mäter förekomst och allvarlighetsgrad får man en rättvis bild av hur personen mår. Innebär inte beteendet ett problem för personen, får man heller inga höga poäng på NPI-ID.

 

Funca har tittat på en mängd olika bedömningsinstrument enligt vissa kriterier, och därefter valt att använda NPI-skalan eftersom den bäst möter dessa.

1.Det ska vara enkelt att använda. Det är i första hand baspersonal som använder verktyget och bedömningsinstrumentet måste kännas lätt att förstå och använda. Det ska gå relativt snabbt att göra bedömningen, eftersom detta ska kunna göras kontinuerligt i de verksamheter som använder verktyget.

2.Det får inte kosta pengar. Många instrument för den här målgruppen är förknippade med bl.a. licenskostnader, vilket innebär en utgift varje gång man använder det.

3.Informationen måste gå att kvantifiera. De uppgifter man för in måste kunna omvandlas till siffror för att man enkelt ska kunna se vilka resultat man uppnår.

 

NPI-ID är det första validerade bedömningsinstrumentet för att titta på utmanande beteende i den här målgruppen. Valideringsstudien har utförts av Lunds Universitet. Resultatet visar både hög extern validitet och mycket hög reliabilitet.

NPI-ID är ingen diagnosmanual och fungerar inte för att ställa diagnoser. Baspersonal har inga befogenheter att ställa diagnoser eller sätta in läkemedel. NPI-ID är ett sätt att fånga upp symptom på att personen inte mår bra. Får en person höga poäng på nedstämdhet kan det t.ex. vara läge att boka ett läkarbesök för att läkaren ska kunna bedöma vad det rör sig om. All personal som använder Funca, och därmed NPI-ID, får utbildning i skalan och hur man gör bedömningar.

Varför tittar man på basala behov och tänkbara orsaker?

Det är viktigt att man tänker igenom och analyserar varför en person mår som den gör. Har man ont någonstans är det inte konstigt om det uttrycks genom att man blir arg ibland, eller uppvisar motorisk oro. De basala behov och tänkbara orsaker som är med i Funca-verktyget är naturligtvis inte heltäckande, men ger ett brett diskussionsunderlag för teamet. Man får hjälp med att fundera kring vad som kan orsaka det utmanande beteendet; t.ex. kommunikation, kravnivå, relationer, trygghet och kost.

De items som man analyserar i Funca är baserade på bästa tillgängliga evidens. De grundar sig på experter inom området, artiklar skrivna i ämnet, Socialstyrelsens kunskapsstöd ”Att förebygga och minska utmanande beteende”, samt workshops med professionella inom området.

Vilka stödinsatser används, och vad är viktigt i bemötandeplanen?

Stödinsatserna bygger på Socialstyrelsens kunskapsstöd ”Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet”. Stödinsatserna är grupperade i fysisk aktivitet, sinnesstimulering, miljö, vila och övrigt. Vila är en insats som inte förekommer i Socialstyrelsens kunskapsstöd, utan framkom under en workshop med professionella inom området.

Bemötandeplanen är ett tydliggörande av hur brukaren vill och behöver bli bemött. Förutom att precisera hur personen vill bli bemött (vilka intressen personen tycker om att prata om, om man ska knacka på ett visst sätt, mm.) så preciserar man även hur man använder sig av eventuell AKK, tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande och hur man anpassar kraven. Detta bygger också på Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Sker det registrering av personen då man använder Funca?

Ja. Registrering i Funca är frivillig, vilket innebär att brukaren eller förvaltare ska ge samtycke för registrering. Brukaren eller förvaltaren kan när som helst be att få sin data raderad från Funca. All data krypteras och anonymiseras. Personalen har endast tillgång till personer där de har journaltillgång (på den egna enheten). De data som visas i statistiken är anonymiserad och aggregerad, och går alltså inte att spåra till någon person eller enhet.